Zechariah 1 — Svenska Bibeln (SKB)
1 I 8:e månaden [cheshvan – okt/nov] av kung Darejavesh 2:a regeringsår [år 520 f.Kr., han var persisk kung 522-486 f.Kr.] kom Herrens (Jahvehs) ord till profeten Sakarja [hebr. Zecharja – betyder: Gud kommer ihåg], son till Berechjah [betyder: Herren välsignar], son till Iddo [betyder: Hans vittne]. [Sakarjas farfar Iddo hade återvänt från Babylon 16 år tidigare (538 f.Kr.) under Serubbabels ledning, se Neh 12:1, 4. Sakarja var från en prästfamilj, se Neh 12:12, 16. Hans tjänst börjar en månad innan Haggai får sin sista vision, se Hag 2:10, 20. Händelserna i Sak 1-6 sker samtidigt som händelserna i Esra 4:24-6:13] Han [Sakarja] sa:
2 Herren (Jahve) har varit mycket vred över dina fäder (förfäder), mycket vred. [Israeliternas synd hade lett till hur templet i Jerusalem förstörts och exilen till Babylon.]
3 Säg därför till dem [det israeliska folket i Jerusalem]: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); återvänd (kom tillbaka, omvänd er) till mig, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), och jag ska komma tillbaka till er, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
4 Var inte som era fäder till vilka de tidigare profeterna ropade och sade: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): ”Kom tillbaka nu från era onda vägar och från era onda gärningar.” Men de lyssnade inte och gav inte akt på mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
5 Era fäder (förfäder), var är de? Och profeterna, lever de för evigt?
6 Men mitt ord och mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”), som jag har befallt mina tjänare profeterna, har de inte hunnit ikapp era fäder? Då ångrade de sig och sa: Så som han beslutat har Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) också handlat med oss i enlighet med våra vägar (som vikit av från Herren) och våra gärningar (som inte varit goda).
7 På den 24:e dagen i den elfte månaden som är månaden Shvat [den 15 februari 519 f.Kr.], i kung Darejavesh andra regeringsår [520-519 f.Kr.], kom Herrens (Jahves) ord till profeten Sakarja, son till Berechja, son till Iddo. [Tre månader efter det profetiska tilltalet, se vers 1.] Han [Sakarja] sade:
8 På natten såg jag, och se, en man som red på en röd häst och stod bland myrtenträden som fanns i ravinen. Bakom honom var röda, brunaktiga (vinrankans skiftande grön-bruna färg) och vita hästar.
9 Då frågade jag: ”Vad är detta min Herre (Adonaj)?” Ängeln (budbäraren) som talade med mig sade till mig: ”Jag ska visa dig vad detta är.”
10 Mannen som stod bland myrtenträden svarade och sade: ”Dessa är dem som Herren (Jahve) har sänt till att vandra fram och tillbaka (runtomkring) jorden (världen).
11 De svarade Herrens (Jahves) ängel (budbärare) som stod bland myrtenträden och sade: ”Vi har vandrat fram och tillbaka (runtomkring) jorden (världen) och se, hela jorden (världen) sitter stilla och vilar.
12 Sedan svarade Herrens (Jahves) ängel (budbärare) och sade: ”Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), hur länge ska du undanhålla din barmhärtighet (ömsinta nåd) från Jerusalem och Juda städer, mot vilka du har varit vred i 70 år?”
13 Herren (Jahve) svarade ängeln (budbäraren) som talade med mig med vänliga och tröstande ord.
14 Sedan sade ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Ropa ut och säg; Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Jag nitälskar för Jerusalem, ja, min nitälskan är stor för Sion [tempelberget i Jerusalem].
15 Och jag är rasande på de arroganta (bokstavligt ’lätta’) nationerna. Jag var lite vred på dem men deras arrogans har blivit deras egen olycka.
16 Därför säger Herren (Jahve): Jag ska återvända till Jerusalem med nåd och barmhärtighet (hebr. rachamim). Mitt hus ska byggas upp i henne (i Jerusalem), förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och en linje (en mätlinje som en lantmätare drar upp) ska sträckas ut över Jerusalem.
17 Ropa ut igen och säg: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); ”Mina städer ska åter överflöda med välstånd och Herren (Jahve) ska åter trösta Sion [tempelberget i Jerusalem] och ska åter utvälja Jerusalem.”
18 Jag [Sakarja] lyfte upp mina ögon och såg. Och se där var fyra horn.
19 Då frågade jag ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Vad är detta?” Han sade till mig: ”Dessa är hornen [mäktiga krafter, stormakter] som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20 Herren (Jahve) visade mig fyra hantverkare.
21 Sedan sade jag: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han [ängeln] talade och sade: ”Dessa, hornen som förskingrade Juda så att ingen människa kan lyfta upp sitt huvud, dessa har de [de fyra hantverkarna som Gud rest upp] kommit för att förskräcka, för att kasta ner nationernas horn, de som har lyft sina horn mot Juda land för att förskingra det.
