Revelationary

Matthew 3 — Svenska Bibeln (SKB)

1 Vid den tiden (de dagarna) träder Johannes Döparen [öppet] fram och predikar i Judéens öken [ödsliga vildmark]

2 och säger: ”Omvänd er (ångra er) [tänk hela tiden annorlunda från och med nu], för himmelriket är nära (himlarnas kungarike har närmat sig).”

3 För han är den som omtalas genom profeten Jesaja som [profeten Jesaja syftar på när han] säger: En röst av en som ropar (manar) i öknen (vildmarken, ödemarken): ”Bered Herrens väg, gör hans stigar raka (jämna) [bana väg för Herren].” [Citat från Jes 40:3 ur den grekiska översättningen Septuaginta. Matteus ändrar citatet från ”vår Guds stigar” till ”hans stigar”. En uppmaning att omvända sig och vandra på hans upptrampade och välkända vägar, se även Jes 35:8.]

4 Johannes bar kläder (en mantel) av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. [Han påminde om profeten Elia, se 2 Kung 1:8. Senare i Matteusevangeliet kopplas dessa två profeter tydligt samman, se Matt 11:14.] Hans mat var gräshoppor och vildhonung [vanlig föda i vildmarken, se 3 Mos 11:22].

5 Jerusalem och hela Judéen och distrikten kring Jordan kom ut till honom [i allt större antal].

6 De lät sig döpas av honom i floden Jordan medan de bekände (öppet erkände) sina synder [just innan dopet när de stod i vattnet].

7 Många fariséer och saddukéer kom till hans dop. När han såg på dem [och genomskådade deras falska motiv] sa han till dem: ”Ni giftormars barn! [Han förknippade dem med död, och med Satan själv som bedrog Eva genom en orm.] Vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen?

8 Bär (producera) då [sådan] frukt som tillhör (är värdig; överensstämmer med) omvändelsen (det förändrade tänkesättet) [hos ett hjärta som inte längre älskar synd].

9 Börja inte säga till varandra [ha inte er stolthet i ert religiösa arv genom att säga]: ’Vi har Abraham till far.’ Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar.

10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden.

11 Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler [som var en slavs uppgift]. Han ska döpa er i (med) den helige Ande och eld.

12 Han har sin kastskovel i handen för att rensa (rengöra) sin tröskplats och samla in vetet i sin loge, men agnarna ska han bränna upp i en eld som inte kan släckas.”

13 Sedan kom Jesus från Galileen [ner] till Johannes [Döparen] för att bli döpt av honom i Jordan [floden].

14 Men Johannes försökte hindra honom, han protesterade och sade: ”Det är jag som behöver bli döpt av dig, och du kommer till mig?”

15 Jesus svarade honom: ”Låt det ske nu, för så ska vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät Johannes det ske.

16 När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Plötsligt öppnade sig himlen och Johannes såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över Jesus.

17 En röst från himlen sade: ”Detta är min älskade son, i honom har jag min glädje (mitt behag).” [I dessa två verser är alla tre personer i treenigheten klart synliga.]