Hosea 1 — Svenska Bibeln (SKB)
1 Herrens (Jahvehs) ord som kom till [profeten] Hosea (hebr. Hoshea; betyder: frälsning), Beris son, i de dagar då Ussia (hebr. Uzzijaho) [Sydrikets 10:e regent; regerade 788-736 f.Kr.], Jotam [Sydrikets 11:e regent; regerade ca 758-742 f.Kr., först tio år tillsammans med sin spetälske far (2 Krön 26:21), sedan själv och till sist tre år med sin son Achaz], Achaz [Sydrikets 12:e regent; regerade ca 742-726 f.Kr., de sista åren regerar han tillsammans med sin son Hiskia] och Hiskia (hebr. Jechizqijah) [Sydrikets 13:e regent; regerade 726-697 f.Kr.] var kungar i Juda [det södra riket] och de dagar då Jerobeam [den andre, regerade 793-753 f.Kr.] var Israels [det norra rikets 13:e] kung. [Hosea verkade som profet i det norra riket under omkring 40 år (760-722 f.Kr.). Här nämns bara Jerobeam II i det norra riket. De sex sista kungarna är: Sakarja, Sallum, Menachem, Peqachjah, Peqach och Hosea. De regerar från ca 750 till 722 f.Kr. då huvudstaden Samarien intogs av den assyriske härskaren Sargon II och landets befolkning deporterades till Assyrien.]
2 Första gången Herren (Jahve) talade till Hosea sade Herren (Jahve) till Hosea: ”Gå och ta dig [gift dig med] en hustru som är prostituerad och barn till en prostituerad, för landet har begått stor prostitution med att avlägsna sig från Herren (Jahve).”
3 Så han gick och tog Gomer, Divlaims dotter, och hon blev gravid och födde honom en son.
4 Och Herren (Jahveh) sa till honom: ”Ge honom namnet Jizreel [betyder: ’Gud sår’, se Sak 10:9], för ännu en liten tid och jag ska besöka Jizreels blod över Jehus hus och ska få Israels hus kungarike att upphöra. [Jehu var den som dödade Ahabs familj, se 2 Kung 9:16, 25, 33. Här finns också en anspelning på fertilitetsguden Baal, se Jer 2:23; Hos 2:13.]
5 Och det ska ske den dagen att jag ska bryta Israels båge i Jizreels dal.” [Jizreel är ett symboliskt namn som klingar likt namnet Israel. Jizreel är den dalen i Galileen där Jehu segrade över Omri och det nuvarande styret med Jerobeam II (den 13:e kungen i Nordriket) startade. Se 2 Kung 9-10.]
6 Och hon [Hoseas fru Gomer] blev gravid igen och födde en dotter. Och han [Herren] sade till honom [Hosea]: ”Ge henne namnet Lo-Ruhama [som betyder: ’Inget förbarmande’] för jag ska inte längre ha förbarmande över Israels hus, så att jag på något sätt skulle förlåta dem.
7 Men jag ska ha förbarmande över Juda hus och ska frälsa (rädda) dem i Herren deras Gud (Jahve Elohim), men ska inte rädda dem med båge, inte med svärd, inte med strid, inte med hästar, inte med ryttare.”
8 När hon [Gomer] hade avvant Lo-Ruhama blev hon gravid och födde en son.
9 Och han [Herren] sade: ”Ge honom namnet Lo-Ammi [som betyder ’inte mitt folk’] för ni är inte mitt folk och jag ska inte vara er.”
10 Även om antalet av Israels söner ska vara som havets sand som inte kan mätas eller räknas [1 Mos 22:17; 32:12], ska det ske att istället för det som sagts till dem ”ni är inte mitt folk” ska det sägas till dem ”ni är den levande Gudens söner.”
11 Och Juda söner och Israels söner ska samlas tillsammans och de ska utse åt sig själva ett huvud (en ledare) och de ska gå upp ut från landet, för stor ska Jizreels dag vara. [Jizreel betyder ”Gud planterar/sår”, och anspelar på hur landet på nytt ska födas, se vers 4-5 och Hos 2:22-23.]
