Genesis 25 — Svenska Bibeln (SKB)
1 Abraham tog en annan hustru. Hennes namn var Ketora. [I 1 Krön 1:32 kallas hon bihustru och antyder att detta skedde tidigare.]
2 Hon födde [sex barn] åt honom: Zimran och Jokshan och Medan och Midjan [förfäder till midjaniterna; Sippora var från den stammen, se 2 Mos 2:21; 3:1] och Jishbak och Shoach.
3 Jokshan [Abrahams andra son med Keturah] fick Sheva och Dedan [Jes 21:13; Jer 49:8; Hes 27:20]. Dedans söner var Ashorim och Letoshim och Leummim.
4 [Abrahams fjärde son med Keturah] Midjans söner var Ejfa och Efer och Henok (hebr. Chanoch) och Avida och Eldaa. Alla dessa var Keturahs söner.
5 Men Abraham gav allt han ägde till Isak.
6 Men till konkubinernas söner, som Abraham hade, gav Abraham gåvor. Och han sände iväg dem, bort från sin son Isak, medan han ännu levde, österut, till de östra områdena.
7 Och detta är dagarna och åren i Abrahams liv som han levde, 175 år.
8 Abraham drog sitt sista andetag och dog i en god, hög ålder, gammal och tillfredsställd. Sedan samlades han till sitt folk.
9 Isak och Ismael, hans söner, begravde honom i grottan i Machpela på fältet som ligger framför Mamre, det som (tidigare) tillhört Efron, Tsoars son, hettiten.
10 Fältet som Abraham köpte av Chets söner [1 Mos 23:1-20], där som Abraham begravde sin hustru Sara.
11 Efter Abrahams död välsignade Gud (Elohim) hans son Isak, och Isak bodde i Beer Lachaj Roi.
12 Detta är Ismaels fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – toledot). Abrahams son som egyptiskan Hagar, Sarahs tjänarinna, födde åt Abraham.
13 Och detta är namnen på Ismaels [tolv] söner efter deras namn enligt deras släktled. Ismaels förstfödde Nevajot och Kedar och Adbeel och Mivsam
14 och Mishma och Doma och Massa
15 Chadad och Teima, Jetor, Nafish och Kedma.
16 Detta är Ismaels söner och detta är deras namn efter deras byar och efter deras boplatser. Tolv furstar [1 Mos 17:20] efter deras nationer.
17 Detta är åren för Ismaels liv, 137 år. Han drog sitt sista andetag och dog och samlades till sitt folk. [1 Mos 25:8]
18 De bodde från Chavila till Shor, som ligger före Egypten när man vandrar mot Assyrien. Han bosatte sig mittemot alla sina bröder.
19 Detta är Isaks, Abrahams sons, fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – hebr. toledot). Abraham födde Isak.
20 Isak var 40 år gammal när han tog Rebecka, araméen Betoels dotter från Paddan-Aram, syster till araméen Laban, till att bli hans hustru.
21 Isak bad enträget till Herren (Jahve) för sin hustru, eftersom hon var barnlös. Herren lät sig bönfallas av honom och Rebecka blev gravid.
22 Barnen var oroliga i hennes livmoder (ordagrant sönerna slogs med varandra) och hon sade: ”Om det ska vara så här, varför ska jag leva?” Och hon gick till Herren (Jahve) för att fråga.
23 Herren (Jahveh) sa till henne: ”Två folk (hebr. gojim) finns i ditt moderliv (hebr. beten) ja, två stammar (etniska grupper – hebr. leom) ska breda ut sig (hebr. parad) från ditt sköte (hebr. meeh). Den ena stammen ska vara starkare än den andra och den äldre ska tjäna den yngre.” [Rom 9:10-13] [Samma ord för utbredas används i översikten av nationerna, se 1 Mos 10:32.]
24 När dagarna hade kommit då hon skulle förlösas, se, då fanns det tvillingar i hennes livmoder.
25 Den som föddes först var rödblommig och hade hår som en mantel över hela kroppen. Han fick namnet Esau [hebr. Esav betyder hårig].
26 Efter kom hans bror och hans hand höll i Esaus häl. Han fick namnet Jakob [hebr. Jaaqov betyder ”den som håller i hälen” eller ”ersättare”]. Isak var 60 år när hon födde dem. [Isak var 40 år när han började be och det tog 20 år innan bönesvaret kom, se vers 20]
27 Pojkarna växte upp och Esau var en skicklig jägare, en man som trivdes ute på fältet. Jakob var en stillsam man som höll sig i tälten.
28 Isak älskade Esau eftersom han åt av hans byten och Rebecka älskade Jakob.
29 Jakob hade kokat en soppa när Esau kom in från fältet och var utmattad.
30 Esau sade till Jakob: ”Låt mig äta, jag ber dig, lite av det röda, den röda soppan, för jag är utsvulten.” Därför kallades han Edom. [Hebreiska Edom har samma rot som ”adom” som betyder röd.]
31 Jakob svarade: ”Avsäg (sälj ifrån) dig din förstfödslorätt (ordagrant dagen för ditt förbund) till mig.”
32 Esau sade: ”Se jag är vid dödens rand, vad har jag för vinning av dagen för mitt förbund (min förstfödslorätt)?”
33 Jakob sade: ”Ge mig din ed först” och han svor eden till honom och han sålde sin förstfödslorätt till Jakob.
34 Jakob gav Esau bröd och linssoppa och han åt och drack och reste sig upp och gick sin väg. Så föraktade Esau dagen för sitt förbund (sin förstfödslorätt). [Heb 12:16-17]
